Vingården

Vädret är typiskt engelskt idag. Grått. Moln som tornar upp sig, regnstänk, svala men ändå ganska behagliga vindar. Jag längtar efter sommaren igen. Värmen. Solen.

Det är snart skördesäsong på vingården härintill, och jag undrar hur de ska hinna plocka alla druvorna, buskarna står i raka rader, som en romersk arme redo att ta sig den analkande fienden. Jag funderar på hur det egentligen fungerar. Druvplockandet. Under hur många dagar, veckor, månader pågår det? Och hur mycket folk behövs? Vi har pratat om det ibland, lite löst, att gå bort och plocka lite. Det kostar visserligen en slant. Man betalar för att få plocka ( då ingår fika och provsmakning). Men det kanske det kan vara värt, något nytt, något annorlunda. Vinrankorna står emot det engelska klimatet, de verkar till och med ha lärt sig att gilla det, åtminstone leva med det.

Molnen blir mörkare utanför fönstret.

Vingården heter Denbies.

Våra gäster har tagit tåget in mot London. De kom hem igår, sent men välbehållna. Vi firade med efterrätt. Sedan satt vi och pratade några timmar medan tröttheten sjönk allt djupare in i oss alla.

Nu snart. Årets match.