Om ledighet, Solsidan och Västkusten

Lediga idag. Jag försökte sova länge, men vaknade redan när Minna åkte klockan halv sju. Lyckades somna en timme till men sedan ville inte kroppen vila längre, det fick bli datorn, frukost och en kort promenad istället. 

Ligger och tittar på Solsidan, fascineras av hur de lyckas fånga typiska personligheter i ett samhälle, om än i något av en ytterkant, lite överdrivet, men det är samtidigt det som skapar humorn. Ove Sundberg är min absoluta favorit, grannen som lånar utan att lämna tillbaka och som är lika snål som Joakim von Anka. 

Varberg i morgon. Tror att det kan bli ganska bra. Västkusten har ju sin plats i mitt hjärta efter tiden i Falkenberg. Jag spelade där mellan 2004-2006 och hann uppleva både allvaret kring det negativa kvalstrecket och ett par höjdare som AIK-matchen hemma där vi visserligen förlorade med 1-0 men som satte nytt publikrekord på Falkenbergs IP och matchen mot Öster hemma 2005 året då de gick upp i Allsvenskan, vi vann med 4-1 och spelade stundtals rena propagandafotbollen. Tiden i Falkenberg var också min första kontakt med elitfotbollen, från divison fyra i Emmaboda till match mot BK Häcken samma vecka. Ett väldigt stort steg för mig.

Under min tid i Falkenberg mötte vi två PL-lag som låg på träningsläger i Varberg. Tottenham och West Ham. I West Ham spelade då bland annat Teddy Sheringham (min gamla United-idol) och Bobby Zamora. I West Ham spelade Paul Konchesky. 

Nu ska jag försöka packa lite.