Läste om

Har precis läst Edward Finnigans Upprättelse, för andra gången. Och den är precis lika fantastisk som första gången jag läste den. Den gör ont. Den skakar om. Och den väcker tankar.

Jag gillar deras språk. Det är naket, avskalat och kallt men ändå nyanserat.

Edward Finnigan vill ha upprättelse för sin dotters död. Och tror sig få det bara dotterns mördare avrättas framför ögonen på honom.

Han tror på blodshämnd. Ett öga för ett öga.

Och vad händer med människor i en sådan situation? Vad väcks där djupt inne i oss när någon vi älskar blir utsatt för ert brott? Är vi onda eller goda? Och vem bestämmer det?

Passa också på att läsa författarnas avslutande ord.

Med Roslund och Hellströms ord i tankarna nalkas vi Malmö. Vi är alldeles strax framme i staden vi ska försöka besegra imorgon.

Lite kvällsmat på hotellet. Sedan upp på rummet och plöja några sidor i Graham Greenes roman.

Att inte hitta laddaren till Ipaden har sina fördelar ändå. Det blev två böcker som resesällskap istället.

Något jag är ganska nöjd med.

Åtminstone så länge litteraturen håller hög klass.

Nästa resa blir det dock tredje säsongen av Sons of Anarchy.

Om jag inte råkar glömma att ladda Ipaden förstås.

Man vet aldrig.