Funderingar

Sitter framåt natten om tänker på allt och inget.
Hur fungerar världen i allmänhet och människor i synnerhet? Finns det så många som bär på ilska och känner sig så kränkta av någon eller något i livet så de mår bra av att uttala sig nedsättande om någon annan? Om någon annan kan göras dålig mår man lite bättre själv, är det så det fungerar?
Att man helt enkelt vill bli av med sitt illamående genom att lägga det på någon annan, och helst av allt göra det utan att säga det ansikte mot ansikte och om man skriver vill man helst göra det utan att skriva sitt riktiga namn? Att vara anonym och därigenom våga angripa och kränka.
Det är i mina ögon helt sjukt att göra så. För någon annan kan det vara självklart.
I min värld finns det emellertid gränser som man inte kan överskrida. Gränser som passeras om man medvetet går in för att skada någon annan.

Det är totalt oacceptabelt,  för…

…I livet finns det vissa spelregler som man måste följa. Dessa behöver varje barn lära sig och varje vuxen förstå och respektera, och det finns ingen som har rätt att sätta sig över dem!

Rätta mig om jag har fel.