Fredagskväll

Det är inte lätt att vara ledig. Eller ensam. Eller både och. Jag har Minna-och-Alve abstinens och för att lindra den väljer jag att göra det absolut tråkigaste som finns – jag städar. Och det är så vansinnigt tråkigt att det inte finns ord för det, men känslan som infinner sig efteråt, när man är klar, när man kan sätta sig i soffan med gott samvete, är väldigt behaglig.

Jag har snart varit utan min familj i en hel vecka. Och jag vet, det finns de som har det värre – det gör det alltid. Men ändå. Det är tungt.

***
Vi valde mellan vanligt gräs och konstgräs innan träningen idag. Vi, spelare, fick välja. Och rent optimalt hade det nog varit att träna på gräs inför matchen på Guldfågeln, men regnet hade förvandlat gräset på Ryavallen till någon slags lervälling.
Därför avgick konstgräset med segern i omröstningen.

Och det nya konstgräset på Borås Arena är en gåta i sig. Det går så oerhört fort därinne just nu. Bollen rullar inte, den kanar ovanpå gräset.

Men trygga i vetskapen att fotboll aldrig kan gå snabbare, än inne på Borås Arena, laddar vi för fullt inför söndagens match.

***
Nu blir det film.