Bloggstillestånd

Har helt enkelt inte haft tid att skriva något. Dagarna har varit fulla med måsten och självvalda aktiviteter. Nu är det emellertid påsklov och jag hoppas hinna ifatt med lite av varje.

I morgon blir prio ett att försöka köra iväg förra årets skörd av pinnar, kvistar och bambustänger. De hade av någon anledning hamnat på helt fel plats i trädgården, och jag tänkte därför att de skulle få tillbringa sina sista dagar på majbrasan här i samhället.

Jag såg häromkvällen en rishög som låg färdig att  eldas upp på Valborgsmäss i en annan del av länet. Där tyckte man att det var nog med ris och hade satt upp en skylt där det stod ”Förbjudet att lägga mer!”
Det hindrade dock inte människorna som bodde runt omkring att fortsätta fylla på med sitt trädgårdsavfall på högen. Flera stycken lastade av sina skottkärror medan jag satt och väntade i bilen.

Konstigt, varför tar man sig ibland friheter fast man vet att det inte är tillåtet? I o för sig är väl olaga rislämnande ett ringa brott. Men i alla fall.

Matchen IFE och Kff slutade med seger till hemmalaget. David gjorde mål igen, smolk i glädjebägaren – känningar i en baksida. Så mycket har jag lärt mig under åren att baksidor leker man inte med. Går det sönder något kan det ta lång tid innan man är tillbaka igen, så det var bara att snällt lufsa av planen för att ta det säkra före det osäkra.

Gick bakom en kille i 10-års åldern och hans pappa när jag skulle hämta min bil på Hansa-city i onsdags kväll. Sonen sa förundrat,
 -Så trodde jag aldrig det kunde vara. Det var hemskt, de buade ju så fort han fick bollen. Jag har inte tänkt på det så tidigare. Vi är förebilder allihop av oss, hela tiden. Barn gör inte som vi säger utan som vi gör. Hur dana vill vi att de ska bli?

Det var ju än värre på invigningen av Guldfågeln Arena då bortaklacken sjöng ”Rydströms fru, vem ??????? hon nu? Lågt. Lägre än vad någon borde sjunka.