Åtvid

Jag hamnar lätt lite efter i bloggandet känner jag. Tiden är knapp och räcker inte alltid till när man har barn. Ibland tvingas man helt enkelt att prioritera, och då är valet givet.

Idag har jag rensat lite buskar,och jag måste erkänna att jag kände mig lite vilsen till en början, men efter ett tag kom jag igång och svettades flera liter i den stekande solen, då jag med den nyinköpta ”saxen” gick jag bärsärkagång på buskarna.

Det blev fint.

Vi ”kryssade” mot Åtvid och jag tror att vi var ganska nöjda med det. Efter att ha släppt inte både ett och två mål för mycket mot Malmö var det viktigt att hitta rätt i försvarsspelet igen – vilket vi också gjorde. Jag tror inte att de skapade så mycket som en halvchans under matchens nittio minuter. Vi kanske inte heller var på vårt mest kreativa humör men med lite flyt hade vi satt vårt friläge och vi hade kunnat lämna Kopparvallen med tre poäng istället för med en.

Men det kanske hade varit till att begära för mycket.

Jag hade en hyfsad chans i slutet på matchen där jag försökte styra Måns hårda inlägg upp i första krysset, men touchen blev lite för ”rejäl” och bollen gick över.

Annars känns det bättre och bättre för egen del. Från att inte ha spelat någonting har jag nu fått spela i två raka matcher, och speltid är precis vad som behövs för att jag ska kunna komma i bra form.

Det går åt rätt håll.