Å vad trött jag blir….

Fotograferar till min nya bok. Mentalträning, men nog på ett lite annorlunda sätt. Idrott är ”bara” en del av livet, och det gäller att hitta sätt att förhålla sig till olika saker som händer.

Enkelt, eller hur?

Eller inte. Men det är en viktig sak vare sig man idrottar eller inte. Livet bara kör på, jag tror att man skapar det man tänker, och att man tyvärr kan fastna i den sortens energi man har och har runt omkring sig. Viktigt att tänka till ibland, över gamla vanor som kanske bara stannar kvar fast de inte har någon funktion längre. Samma med levnadsmönster. De vill gärna hänga med, oavsett om de tillför eller hindrar.

Gäller att tänka till o rannsaka sig själv. Har man dragit med gammal ilska eller sorg från tidigare år, en sån som då och då triggas igång så man reagerar och tror att det handlar om nuet? Fast det är gamla minnen som drar igång reaktionerna?

Är det så, får man välja att kliva ur fåran. Här o nu. Tänka nytt, som passar in i det liv man vill leva. Inte hur det var förr. Bitterhet o ältande kläder ingen. Inte offerkoftan heller.

”Frihet är vad du gör med vad som görs mot dej”
Jan Paul Sartre

Vad jag är trött över?

Att jag vid de två senaste fotograferingarna – vid den första laddar batteriet o skryter över att jag minsann kom ihåg. Men, men…Sen glömde jag hela batteriet hemma.

O vid den andra kollade upp så jag inte plussat på för mkt ljus. Men men…Sen glömde att jag tränat och hade inställningar som inte alls passade.

Suck. Suck igen.